Att jag alltid sover väldigt, väldigt dåligt vet nog de flesta som känner mig (och följer min blogg) vid det här laget, men det finns grader i helvetet. Vissa dygn är jag helt sömnlös. Som värst i 76 timmar. Andra dygn ligger jag i en dvala. Det är då jag tenderar att klardrömma - något jag är fruktansvärt rädd för eftersom att jag upplever verkligheten som något som är totalt utom min kontroll och för att samma demoner alltid dyker upp. En viss skillnad har jag däremot noterat och även om jag inte ännu kan bemästra dem så har jag fått hjälp att orka mig igenom  dessa "möten" med demonerna.

Andra nätter kan se ut som så att jag ligger vaken i 4-5 timmar i sängen och sen ändå hinner somna ifrån kanske 2-3 timmar. Oftast då med mardrömmar influerade av min PTSD, men jag sover. Den sista varianten är att jag somnar relativt snabbt (snabbt = på mindre än 2 timmar) och sover 10-15 minuter i stöten för att sen vakna och vara vaken i ca 10-15 minuter och så håller det på hela natten.

Det är alltså, som ni märker, inte sömnen som är problemet i sig. Det är bara ett symptom på sååå mycket mer. En del har ju sömnproblem och deras problem är tex insomningen. Min sömnstörning har inget direkt mönster och man kan aldrig veta hur kommande natt kommer att se ut. Det går inte att behandla. Det är annat inom mig som måste behandlas. Jag har ju melatonin som jag äter och därtill mediciner för både insomning, sovande och även antipsykotisk medicin (som jag inte tar och aldrig har tagit pga de biverkningar som jag läst mig till) för att EVENTUELLT mildra mina klardrömmar. Det är beklagligt på sätt och vis eftersom som jag sa: sömnen är inte problemet. Det är allt annat inom mig. Det är därför inga mediciner fungerar. Det som bor inom mig är starkare än så.

Men eftersom den vanliga vården inte vet hur man ska få bukt med mig så har de kastat in det tunga artilleriet i form av en miljard mediciner för att "mota olle i grind" vad det gäller sömnen. Så idiotiskt. Melatoninet vet jag att det ska jag ta och det är helt ofarligt eftersom det är ett kroppseget hormon och jag har ingen egen produktion, men alla andra mediciner?! Fuck off!!!

Det enda sättet att komma vidare är att behandla allt utanför sömnen. Strunta i den. Inte fokusera på den. Den är själen jag ska jobba med. Hela den och alla energiblockeringar som hindrar det naturliga flödet och som genom det skapat "bumps" här och där i kroppen som leder till tex PTSD. Jag måste tänka om och jag har varit på väg ett tag nu, men inatt fick jag till mig mer nödvändig information och jag är allt mer övertygad nu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken lyder då: barnvagnar på nätet. Det är liksom det detta inlägg ska handla om. Man kan ju fråga sig om någon alls handlar något i fysiska affärer längre (förutom dagligvaror då...). MEN efter att man blivit gravid då och konstaterat at...

Jag har alltid varit superpysslig av mig, men vilka material och vad jag har tillverkat har alltid varierat. Just för tillfället har det blivit mycket smycken, men i sommar har jag även börjat jobba så smått även med att sy väskor och gjuta betong (n...

Städning är ju något som angår alla - oavsett samhällsklass och plats i livet. Alla gör det, alla behöver det (somliga mer än andra, såklart). Jag personligen städar hellre lite, lite och ofta än mycket och sällan. Det känns så överväldigande då och ...

Alla känner ju säkert till uttrycket "att äta med ögonen", eller hur?! Det stämmer ju ur många synvinklar. Det är ju inte bara så att man vill att maten ska se vacker ut, utan omgivningen är minst lika viktig. Stämningen, miljön. Dofterna, ljuset. Ko...

Ett drömhus eller drömbostad har väl alla? Jag har ännu inte riktigt klart för mig hur inredningen (det så kallade "lösöret") skulle se ut, men jag vet att jag vill ha högt i tak. Luftiga utrymmen. Gärna lite "dold" lyx så som golvvärme i alla rum. H...