Direktlänk till inlägg 17 februari 2014
Precis som sig bör började dagen ungefär just nu, för några minuter sen. Egentligen är jag för trött för att blogga. Ser knappt vad jag skriver och känner mig ännu lite som en zombie. Men det är okej. Kaffet är ju på väg ner i strupen och jag är sovit ganska okej i ren sömnkvantitet. Däremot hade jag ju helt vansinniga mardrömmar igen.
Kommer ni ihåg när jag nyligen skrev om hur min sömn brukade se ut? Det finns olika typer av mardrömmar också. Eller drömmar. (Man kan nog kalla det lite vad man vill. Personligen kallar jag mardrömmar det som dyker upp på natten, och drömmar det jag har under dagen i vaket tillstånd). Det finns de få gånger, inte mer än ett par-tre gånger i månaden, då jag drömmer något riktigt härligt. Annars så finns det tre typer av mardrömmar som stör mig.
1. PTSD-drömmarna, som jag kallar det. Det är då jag återupplever varenda sekund av de traumatiska händelser som inträffat i mitt liv. Det känns ungefär som att bli utsatt för allt om och om igen. Det finns ingen "drömvärldsförvanskning" av det hela utan jag måste gå igenom allt på nytt.
2. Demonerna. De brukar oftast dyka upp 2-3 gånger per vecka och kanske ännu mer i stunder av stress och ångest. De kommer i den typen av drömmar som kallas för klardrömmar eller lucid dreaming. Som ni förstår av namnet så är de inte trevligt att träffa på dem. De hänger runt min säng (eftersom det är dit jag är bunden för det mesta), sliter i mig, låter, säger konstiga saker på ett språk som låter....väldigt gammalt, river sönder mig kastar mig ur sängen, kastar mig i väggarna osv. Samtidigt som de kallar mig och anklagar mig för de absolut värsta saker man bara kan kalla någon. Detta för att bryta ner mig såklart. Det här som sker här är helt fruktansvärt eftersom det känns lika verkligt som när jag sitter och skriver detta...eller som när ni läser dessa ord. Det är HELT verkligt i min värld. Det är så verkligt så att jag faktiskt ofta vaknar blodig och med rivsår över hela kroppen. (Detta är naturligtvis något jag orsakat själv). Efter flera, flera år har jag däremot börjat kunna stiga upp ur sängen och gå ut i vardagsrummet där jag funnit en allierad. Eller en neutral, skulle jag kanske vilja kalla det. Det är en utav dessa demoner som hängt runt min säng under årtionden som alltid varit tyst och stått stilla. Han har jag nu funnit i vardagsrummet och jag har kunnat tala med honom. Utan honom hade jag aldrig kunnat acceptera det otyg som hälsar på mig nattligen. Jag avskyr dem fortfarande men jag har accepterat dem och är nu inte lika rädd som jag har varit.
Förövrigt så kan jag nog skriva en hela roman av det jag fått se, höra och veta under mina klardrömmar.
3. Den sista sortens mardröm, som jag hade i natt, är nog det som kan kategoriseras som en "vanlig" mardröm. Allt är jobbigt och förvridet och stämmer inte alls med omvärlden. Detta är vad jag föredrar. Av tre onda ting vill jag ha det mest overkliga eftersom det aldrig sätter spår i mig. Inatt handlade mest om förändring. Allt förändrades konstant och inget var vad det såg ut att vara. Med tanke på hur känslig för förändring jag är i "vanliga" livet så var det kanske inte så konstigt att mina akilles häl blev en mardröm.
Detta var ju en munter början på dagen...or not so much. Men det är så skönt att skriva av sig allting. Det blir lättare att ha att göra med sen. Framför allt de där klardrömmarna. Vilket påminner mig om att jag faktiskt skulle rita de där varelserna. Blev ombedd att göra det av min psykolog så att hon också får se. Skulle jag få för mig att verkligen göra det så kanske jag lägger ut eländet på bloggen också...
Städning är ju något som angår alla - oavsett samhällsklass och plats i livet. Alla gör det, alla behöver det (somliga mer än andra, såklart). Jag personligen städar hellre lite, lite och ofta än mycket och sällan. Det känns så överväldigande då och ...
Alla känner ju säkert till uttrycket "att äta med ögonen", eller hur?! Det stämmer ju ur många synvinklar. Det är ju inte bara så att man vill att maten ska se vacker ut, utan omgivningen är minst lika viktig. Stämningen, miljön. Dofterna, ljuset. Ko...
Intresserad av ett samarbete, annonsering eller sponsring? Mejla mig och berätta utförligt om ditt förslag så svarar jag så snart som möjligt.
ienannandelavlivet@live.se