Nu sitter jag här. Jag överlevde natten. Men jag kan inte låta bli att undra... Kan jag leva på det här sättet? Jag har gjort det i en helvetes massa år, men kan jag - resten av mitt liv? Kan man leva utan sömn (eller max 2-3 timmar på en natt, någon gång då och då)? Föralltid? Det verkar inte bättre än att jag kan det, men hur ska jag tänka då? Jag kanske borde ta bort min säng, packa ihop sängkläderna och helt enkelt acceptera den jag är och min kropps behov. Att min kropp behöver inte samma saker som 99% av världens befolkning. Jag behöver inte sova.

Det är ju i kampen med sömnen ångesten, ilskan och sorgen kommer om natten. Min kamp att få vara som alla andra. Men släpper jag det och helt enkelt planerar saker att ägna mig åt om nätterna så skulle jag mest sannolikt må bättre. Eller jag vet att jag skulle det. Det var ju en period för inte såååå längesen som jag faktiskt gjorde det. Jag mådde bättre. Det enda problemet är ju att samhället går inte med på detta. Redan idag försöker jag så långt det är möjligt planera saker sent på dagen (och helst på kvällen) men det är ju LÅNGT ifrån alltid det går. Vi nattlevande varelser är en minoritet och den större delen av befolkningen skulle bli sjuka om det aldrig fick sova alternativt bara sova på dagen.

Jag är ju på så vis lyckligt lottad att jag kan styra över mitt liv och min tid i mångt och mycket själv. Men dessvärre så är det ju så att för att genomföra vissa grejer så MÅSTE jag träffa folk, ringa, mejla osv. De envisas ju med att vara PK och sova på nätterna. ;)

Ja, som ni kanske räknat ut så härleder detta inlägg från ännu en natt med fåfänga försök att sova. Det gick ju naturligtvis inte. Har jag tur kan jag hamna i någon slags dvala som kanske vanliga människor skulle likna vid sömn - men jag är fortfarande vaken och medveten om omgivningen. Jag ska naturligtvis nämna detta för min läkare idag, men jag har svårt att se vad hon ska kunna göra. Jag vet inte ens varför jag går till en läkare. Förmodligen för att få vara en del av systemet. Eller nåt. Mediciner biter inte på mig och jag blir aldrig sjuk. Så varför ska jag sitta där och traggla?! Och nej, jag är inte negativ, kära ni. Jag är en positiv realist. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken lyder då: barnvagnar på nätet. Det är liksom det detta inlägg ska handla om. Man kan ju fråga sig om någon alls handlar något i fysiska affärer längre (förutom dagligvaror då...). MEN efter att man blivit gravid då och konstaterat at...

Jag har alltid varit superpysslig av mig, men vilka material och vad jag har tillverkat har alltid varierat. Just för tillfället har det blivit mycket smycken, men i sommar har jag även börjat jobba så smått även med att sy väskor och gjuta betong (n...

Städning är ju något som angår alla - oavsett samhällsklass och plats i livet. Alla gör det, alla behöver det (somliga mer än andra, såklart). Jag personligen städar hellre lite, lite och ofta än mycket och sällan. Det känns så överväldigande då och ...

Alla känner ju säkert till uttrycket "att äta med ögonen", eller hur?! Det stämmer ju ur många synvinklar. Det är ju inte bara så att man vill att maten ska se vacker ut, utan omgivningen är minst lika viktig. Stämningen, miljön. Dofterna, ljuset. Ko...

Ett drömhus eller drömbostad har väl alla? Jag har ännu inte riktigt klart för mig hur inredningen (det så kallade "lösöret") skulle se ut, men jag vet att jag vill ha högt i tak. Luftiga utrymmen. Gärna lite "dold" lyx så som golvvärme i alla rum. H...