Jag tävlar om ett mamma-armband i valfri färg från Christyle.se hos Agnes! 
Var med och tävla här du också!

En favorit i repris var nog precis det jag lyckades åstadkomma i natt/förmiddags/nyss då jag precis steg upp. Som vanligt så sov jag ju inget förren på småtimmarna men istället för att kliva upp bara nån timme senare igen så sov jag. Precis som igår. (Förutom att jag inatt slapp mardrömmar). Känns nästan helt osannolikt. Ser fram emot mitt kedjetäcke. Det kan ju bara bli bättre härifrån liksom. Så. Nu har jag väl ganska bra förutsättningar för att fixa dagen ändå, även om jag nu vet med mig att jag mest sannolikt kommer att straffas kommande natt för att jag sov ut. (Blir dvs ingen sömn alls).

Idag är det ialla fall söndag och det innebär hemma-jobb och träning. Trots fothelvetet så ska jag nog ta min 7 km-runda idag. Kanske blir det surt efter och så blir jag invalidos i flera veckor, men jag chansar. Sen blir det städning och så ska jag fixa kycklingpaj med bacon till middag. Det var ett tag sen nu. Och som ni alla vet så kan INGET gå fel med bacon.

Let's roll!

En annan kycklingpaj...men lika god.

Igår hade jag faktiskt inte en tanke på att jag skulle ha något speciellt för mig idag eftersom att detta är något så oerhört ovanligt som en barnfri helg. Det sker kanske ett par, tre helger på ett år MAX, och då trodde jag inte att det skulle hända speciellt mycket heller. Visserligen är det inga livsomvälvande saker jag pysslar med men det har blivit en liten tur in till stan och en liten runda till Myrorna och Röda Korsets Bikupan och lite sånt. Hittade böcker, ljusstake, muggar och lite smågrejer. Mycket trevligt. Och det är ju ännu trevligare med second hand-shopping eftersom att jag vet att jag både hjälper andra människor och miljön.

Nyss kom jag in från min vanliga pw-runda som gick uruselt men jag har genomfört den ialla fall. Det brukar nästan alltid gå uruselt under mensen och precis efter pga det blod jag förlorat (och som ni vet är jag känsligare för det än många andra). Dessutom är jag osäker på hur det står till med min fot. Den var ju taskig i ett par dagar, igår var den bra, men idag känner jag av den igen. Håhåjaja. Jag ska vila nu hur som helst och om ett tag blir det middag. Det blir pulled pork och den har ju stått i ugnen ett bra tag nu. Härligt när mat kan laga sig nästan helt självt. :)

Vad gör ni idag då?

Visserligen så är ju vintern förbi och växtligheten gror utanför fönstret, men sommaren känns trots det så oerhört långt borta. Det är svinkallt och grått mest hela tiden. Det regnar varje dag. Det blåser varje dag. Det är kort och gott ingen större fröjd att ta sina träningsrundor om man tänker bekvämlighet. Men hur det än känns nu så kommer ju sommaren snart. Nästa månad faktiskt - hur sjukt det än låter. Det känns ju som en utopi. Men den är snart här och när det känns på det här sättet så begraver jag mig i en massa sommarbilder som jag fotat för att verkligen KÄNNA hur fantastiskt det snart kommer att bli. Ljumma vindar, sol som värmer upp våt skog, glass som smakar extra sött, sand som känns extra mjuk att borra in tårna i...

Med tanke på hur mitt mående var igår och inatt så måste jag ju säga att det gått åt rätt håll ialla fall. Som jag sa förut så har egentligen ingenting förändrats. Det jag varit upprörd över är fortfarande ett problem, men trots detta så är det lättare att ta tag i känslorna som uppkommer vid ett faktiskt problem än då det är som oftast hos mig - bara ett virrvarr av känslor och jag har ingen aning om varför jag känner som jag gör. Det är bara tärande och inte på något sätt konkret. Det är det svåraste. Som det är nu kan jag inte direkt lösa de problem som uppstått men jag har en aning om vilken väg jag ska gå ändå. 

Just nu sitter jag som vanligt i tv-soffan efter att ha duschat, diskat och plockat lite och det blir förmodligen någon serie om ett litet tag innan det är dags för antingen lite bokläsning eller släktforskning i sängen. Vi får se vad jag känner för då. När det handlar om släktforskningen så har jag kört fast lite grann och har frågetecken som jag nog måste ha pappa till fär att reda ut. Ibland hade det varit bra att ha farfar och farmor här också, men de lyser med sin fysiska frånvaro. Men...de kanske kan guida mig rätt ändå?! :)