Dess, dock, ty och ve

Fina ord i druvklasar

Varför skriva om något så

enkelt som sanningen?

Dess, dess, dess

Tyyyyyy

Pretentiösa små ord

Ibland blir jag less på

dessa druvor, även om de finns

i alla upptänkliga färger

i dur och moll

i dur och moll 

ska jag nu leverera det nakna

ordet utan omskrivningar

Jag har slängt min tunga ryggsäck

Hej hej

Jag är på väg

Jag älskar Apple och skulle vilja ha varenda elektronisk pryl ifrån dem om det vore möjligt. När jag hittade detta iMac-akvarium kände jag att jag omedelbart ville ha det - även om det nu faktiskt inte är till salu. Men visst var det en otroligt kul och annorlunda idé?! :)

Det är Jake Harms som gjort dessa Mac-och iMac akvarium.

Källa.

Jag vet inte riktigt när det inträffade senast, men jag har faktiskt sovit tills för knappt en timme sen. I flera veckor nu så har jag knappt sovit något alls. Slumrar till vid soluppgången och sen är jag på benen nån timme senare igen. Inte så märkvärdigt konstigt att jag mår som en jävla gnuröv. Både fysiskt och psykiskt. Var helt säker på att jag skulle sova piss inatt ialla fall eftersom mitt mående var helt uppåt väggarna igår, men jag sov. Inte bra, eftersom att jag hade mina vanliga vidriga, sjuka, förvrängda drömmar - men jag sov.

Det här låter kanske konstigt men de drömmar jag har är så sjuka, äckliga och "out of this world" att när jag mår riktigt dåligt dagtid så är det nästan en paus att få fly in till något ännu sjukare. Det blir nästan som en paus för mig, även om jag mår lika dåligt igen när jag vaknar. Jag vet inte om mina verkliga problem hamnar i något annat perspektiv eller vad det är, men... Jag har alltid mått så fruktansvärt dåligt av mina drömmar. Mina PTSD-drömmar mår jag fortfarande dåligt av (de drömmar då jag väldigt realistiskt återupplever allt jag varit med om i detalj) men just där demonerna kommer. De drömmarna. Klardrömmarna. Jag har resignerat litegrann. Jag kan finna frid i dem, på något märkligt sätt.

Jag lever ialla fall och idag känns något bättre än gårdagen även om problemen fortfarande är kvar. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, annat än att bara glida med och låta allt ha sin gång. Jag vet inte. Kanske finner jag någon insikt under dagen.

Okej. Bilden har inget med texten att göra egentligen, men den gör mig glad, och blotta tanken att få baka gör mig glad, och jag behöver saker nu som gör mig lugn och glad...så den får vara här. :)

Mår verkligen inte bra just nu, men det har väl delvis med min pms att göra antar jag, och sen har jag ju mina vanliga problem uppepå det. Har riktig ångest just nu, men det har inte hunnit utveckla sig till någon panikvariant så jag försöker hålla mig fullt sysselsatt för att hålla frossan, febern och tårarna borta. Ibland bara...hatar jag att överhuvudtaget behöva känna något, men hur många gånger har jag inte sagt just den meningen här i bloggen?! Jag känner mig som en jävla trasig skiva. Har nog kommit till den punkten som jag ofta hamnar i när jag mår riktigt dåligt - jag känner att jag verkligen behöver prata/skriva av mig, men jag orkar inte. Jag har så mycket inombords så skulle behöva sättas på pränt, eller ialla fall formas till ord, men jag orkar inte. Jag har inte den kraften. Inte just nu.

Eftersom att jag i princip är invalidos idag pga min jäääävla fot så måste jag ju fördriva tiden på andra sätt än min vanliga träning. Det som ligger närmast till hands är såklart att läsa och baka. Jag blev så sugen på hamburgare igen (kycklingburgare denna gång) så jag tänkte förbereda middagen genom att baka hamburgerbröd. Inte vanliga då såklart utan LCHF. Receptet heter ju "hamburgerbröd" men det här receptet använder jag till alla möjliga bröd fast jag kryddar lite olika. Idag blir det cheddar/oregano/basilika-smak på bröden. Kan nog bli supergott till kycklingburgaren och ketchupen. Receptet finns ialla fall här om ni vill testa.

När bakningen är klar så blir det väl säkert en provsmakning av brödet, kaffe och läsa lite mer i gårdagens inköp av boken Divergent. Förvånadsvärt nog så stämmer i princip allt överens med filmen så här långt. Eller ja, det var nån liten ordväxling här och där som har skiljt sig, men annars ingenting. Ska bli intressant att se hur detta förlöper. Känns som om jag läser manuset till filmen. Hahaha! :)

Precis som så många andra använder jag Instagram flera gånger i veckan, och det är väl ungefär lika ofta som jag bakar. Det bästa sättet är ju om man kan förena dessa två trevliga sysselsättningar på fler sätt än ett...och det har Ann Reardon gjort. (Eller ja, hon han före mig, det är det enda...Hehe)! Hon har bakat den här superfina och mest sannolikt gudomligt goda Instagram-chokladkaka som ser ut som appens logo när man skär i den. 

Visst är den fin? :)

Jag var ju på den där kursen igår, som ni vet, och jag tyckte den var riktigt trevlig och helt okej informativ. Kände däremot till det mesta redan och inget kändes konstigt. Förhoppningsvis kan jag kanske lära mig mer nästa vecka. Hur som helst så var jag nästan säker på att jag skulle bli sömnlös hela natten. Inget konstigt i sig men trots allt så får jag ju oftast någon timmes sömn. Men just nätterna/mornarna/förmiddagarna efter jag har varit hos tex en psykolog, läkare, habilitering osv så sover jag sällan något. Exakt varför vet jag inte. Det finns ingen specifik sak som jag kan peka ut men jag gissar att det är väl typ som...som jag skrev om igår. Ett känslomässigt eksem. Eller någon känslomässig sårskorpa. När man petar lite på det så blir det irriterat. Och skulle man gräva runt ordentligt så lär det blöda igen. Och då kan man inte sova.

Hur som helst. Jag sov faktiskt helt okej. Var såklart uppe och knallade några gånger men annars än det så sov jag. Djupsömn sysslar jag inte med, men däremot den andra sortens sömn. Den som gör att jag kommer ihåg varenda dröm jag någonsin haft i hela mitt liv. (Ja, det är möjligt. Sover man som jag och har både eidetiskt minne och synestesi så kan man det). Det är naturligtvis jobbigt eftersom de flesta drömmar bara är från helvetet men...jag får sova lite ialla fall. Det är alltid något.

Nu ska jag jaga reda på lite mat och sen försöka fixa min fot som fått någon "skada". Så länge den känns som nu kan jag inte träna. :(

...och alla andra fel med järnvägen här i sverige måste ju vara Pocket Shop såklart. Insåg det idag när jag var in och köpte några böcker (för att fördriva tiden som jag helt plötsligt hade fått "till godo") på den lilla affären. Det måste nog vara den affär som tjänar mest på alla haverier på centralstationen, liksom. När något inträffar med folks tågtider så väller de in på affären...där i princip alla böcker kostar 100% mer än på bokus.se. Trots denna lätt konspiratoriska uppenbarelse som jag fick idag så köpte jag alltså två böcker där i ren desperation. Det blev böckerna Divergent och Judas Barn. Den första har jag redan kommit en bra bit på väg i (säkert för att jag fuskat genom att se filmen igår) och den andra ligger som en frestande liten godis och väntar på mig att sätta tänderna i den. Tror den är RIKTIGT bra faktiskt! Något som nån läst?

Ni hittar Divergent här och Judas Barn här.