Sov helt okej inatt...för att vara jag. Inga direkt mardrömmar, även om jag drömde om det jag ständigt tänker på. Den känslomässiga knut jag har inombords. Det sägs ju att man kan få svar genom drömmar och att det undermedvetna pratar med mig men i mitt fall måste det fan viska för jag hör ingenting. Suck.

Försöka, försöka fokusera på annat och ta en mugg kaffe till - så kanske jag överlever. Min äldste son kommer hit om en timme också så det är ju alltid något extra. Dottern min är kvar hemma här med mig just nu medan min andra son är och spelar schack inne i stan. Borde kanske börja spela jag med. Lägga tankarna på något annat.

Jag blir vansinnig på mig själv. Eller universum. Eller vad man ska skylla på. Jag vinner nya insikter titt som tätt. Ser samband. Förstår saker. Saker som jag visserligen kan ha funderat på stundtals, men som inte direkt upptagit någon större tid tankemässigt - eller känslomässigt. Men nu är jag på en plats där jag fastnat i grubblerier över främst en specifik sak. Det är tankar, känslor, grubblerier, viss ångest. Jag vet inte vart jag ska gå. Jag vet inte vad jag ska göra. Och nu minsann...uteblir insikten. Jag hittar den inte. Förstår inte. Vet inte vilken väg jag ska gå. Det gör så ont i själen och hjärtat.

Hur finner jag en insikt som jag så gärna vill ha? Kan det kanske vara så att om jag på något mirakulöst sätt kan ta paus från alla himlastormande, envisa känslor - att jag först DÅ kan vinna insikten om vilken väg jag ska ta? Lite som när man fastnar i ett korsord, lägger det åt sidan och sen nästa dag tar upp det igen och då kan fortsätta lösa hur enkelt som helst.

Jag måste få veta vad jag ska göra. Oavsett hur det nu ska gå till. Jag måste vidare i livet, för nu sitter jag fast.

Här var det öde. Mer till mig. :)

Som ni säkert redan vet så låter ju tex djur olika på olika språk (ialla fall om man får tro barnböcker på diverse språk). Grisar låter ju "nöff nöff" här i sverige men i england låter de "oink oink". Intressant, eller hur? Detsamma gäller faktiskt när man till exempel äter och dricker. Man kan lätt luras att tro att vi mumsar likadant i alla länder, men så är det självklart inte. Inget "om nom nom nom" här inte. ;)

Hittat på incrediblethings.com.

Galen artikel som ni kommer till om ni klickar på bilden.

Det är ju lite kalas på söndag för min yngste son (som fyllde år i måndags egentligen) och även om jag bakar en massa "vanligt" fikabröd också så finns det minst två på kalaset som inte äter socker - däribland jag. Därför så har jag sett till att ha liiite fika till oss som inte äter det vanliga och detta är kakan jag bakat idag, bland andra. En sockerkaka med bara 1,2 gram kolisar per bit (bit=3 cm). Dessutom är den galet god!

50 g smält smör
3 dl mandeljmöl
3 msk fiberhusk
1 dl sukrin + 1 krm stevia
1 dl grädde
3 krm vaniljpulver
2 tsk bakpulver
2 ägg

Smörj en avlång form, eller en kransform.

Vispa sötning och ägg pösigt  Smält smöret och rör ner grädden i smöret.
Blanda ner mandelmjöl, vaniljpulver, fiberhusk och bakpulver i äggsmeten, blanda.
Ta sist i smör och gräddblandningen och rör till en slät smet
Häll ner smeten i formen , grädda på 175 grader i cirka 35 minuter. 
Känn med en sticka om kakan är fast i mitten.

Låt kakan stå och svalna innan servering

Eller inte riktigt kanske. Men väl Breakfast at Qat's! Lika gott som något. Framför allt när frukosten startas med två enorma muggar kaffe och sen avslutas med en vitaminboost bestående av proteiner och frukter och bär.  Det lägger en bra grund för resten av dagen, och det kan jag verkligen behöva med tanke på dels den ytterst tvivelaktiga sömn jag ägnar mig åt på morgonkvistarna och dels för att...ja, jag har inte mått helt strålande den senaste tiden. Att må psykiskt dåligt tär på kroppen, det med, så ihop med dålig sömn riskerar jag att nagga i kanterna på mitt annars väldigt, VÄLDIGT bra immunförsvar.

Vad äter ni till frukost? Är ni vanedjur eller äter ni olika de flesta mornar?