Ja, vem visste att det skulle vara spritt språngande ljust 06.15? Inte jag naturligtvis. Men de flesta andra säkerligen. Men jag blev positivt överraskad. Känns alltid lite bättre att åka bil långt bort i tjottahejti i ljuset än bara skogar och mörker (även om jag rent personligen alltid skulle vilja bo så).

Är ialla fall precis på språng att hämta sonen och sen åka till läkaren med honom, men vägen dit är extremt lång så jag gör i princip de flesta morgonbestyr i bilen (en procedur som de flesta som jobbat i New York känner till bla). Just nu har jag alltså kommit till morgonsurfen, en massa kaffe och lite frukost "on the go". Helst skulle jag ju velat ligga och sova vid denna tidpunkt men det är liksom inte ett val just nu så då duger detta. Lång väg = lång tid på mig att vakna till liv. :)

Har precis sett ett avsnitt av nya säsongen av Suburgatory och känner mig genast än lite mer stressad. Och är jag så här stressad så vet jag att jag inte kan sova eller ens vila hur trött jag än är. Jag borde ialla fall fortsätta packa och sen skriva ner några stödstolpar till sonens läkarbesök som jag ska till tidigt, tidigt imorgon bitti. Jag chansar på att jag klarar mig på en halvtimme på morgonen innan jag ska hoppa ut till bilen så då får jag sova ända till 06.15 (Ja, det är HELT okej att göra vågen)! Urk...

Räknar ialla fall med att efter 20 mils åkande till och från sonens skolläkare så kan jag pusta ut och kanske packa det sista innan jag i morgon eftermiddag hämtar upp äldste sonen efter skolan och sen piper hem till Värmland. Ska bli såååå skönt med några dagar där. Och ännu bättre blir det i april för då sätter vi i gång huset igen och kommer sen att bo där fram tills kommande vinter då vi är hemmavid.

Men...ja...packa var det ja'. Och kanske sova en timme.

Nya, fina favoritboken som lästes ut på en dag. Det är däremot den typen av bok man i princip kan läsa hur många gånger som helst. Älskar bilderna i den... :)

Dagen idag borde ha segat sig fram med tanke på hur tidigt jag vaknade och hur sjuuukt trött och illamående jag är...men det har den inte. Kanske har kommit till något stadie där hjärnan börjar tappa tidsuppfattningen. Jag har ialla fall lyckats ta mig ut även idag men det blev en jävligt mesig promenad som knappast kan kallas för powerwalk. Snarare långsamt "fettolunk i bara löjliga 2,5 km". Det känns psykiskt sett inte alls bra men min kropp skriker att detta är nog för nu. Då gäller det väl att lägga sig någonstans mitt emellan. Ska man behålla en något sånär bra hälsa, både psykisk och fysisk, så måste wisemind alltid finnas. Jag försöker verkligen leva efter den principen men ibland slår vågskålen över och jag känner mig värdelös. Typ.

Hur som helst. Jag har nu gett mig i kast med en del måsten som står på dagens schema SAMT att vika tvätten som fanns med på gårdagens lista och som jag aldrig gjorde. Har precis rostat hasselnötter och stoppat in hälsobröden i ugnen. Medans de står i ugnen så ska jag göra smet till någon annan kaka...men VILKEN/VILKA? Det finns ju sååå mycket gott. Mina kolasnittar brukar ju bland annat uppskattas så jag kanske skulle fixa några såna?! Vad har ni för favoritkakor (eller "hade" om ni nu inte äter sånt längre)?

Populärt på fikabordet här hemma... :)

Trots alla tabletter som jag tog igår kväll så sov jag i princip ingenting. Tuppade av en sväng vid fem-tiden i morse men vaknade av slagborrar och smällar vid åtta igen. Känns ju verkligen strålande med tanke på att jag ville vara så utvilad som möjligt just nu eftersom att jag dels fick min mens ( = ingen sömn) nu och sen ska jag upp vid sex-tiden imorgonbitti eftersom att jag måste till läkaren med yngsta sonen. Jag hoppas jag åtminstone får sova NÅN timme kommande natt. Suck. Det känns som att jag aldrig ges chansen att vara det bästa jag skulle kunna vara... Mitt huvud och intellekt är ju relativt skarpt som det är nu, men tänk hur det skulle vara om jag fick sova som människorna gör? Liksom koppla bort hjärnan en liten stund. Låta den vila. Inte heller skulle det vara några drömmar som jag minns. (Jag minns i princip varje dröm jag någonsin haft sen jag var 10 år gammal). Men det är ju en utopi. Dagdrömmar har jag ju aldrig haft något problem att engagera mig i.

Trots att jag känner mig lite lätt illamående och yr så ska jag försöka ta mig ut på min vanliga runda. Det känns ofta motigt precis innan jag kommit i gång men sen brukar det gå lätt. Dessutom kan jag behöva den energin som naturen ger mig. När jag kommer in sen är tanken att jag ska baka nåt litet igen (ska ta med till Värmland imorgon), kanske kolakakor, samt börja packa så smått.

Vad gör ni idag då, kära läsare? Har ni ätit någon fettisdagsbulle än? :)

Ingen semla direkt, men varje mugg med kaffe och mjölk slår ju varje semla på fingrarna när som helst... ;)

Egentligen är ju torsdagar min egentliga, stora seriedag men det har allt blivit lite idag med. (Fast och andra sidan så går det nog inte en enda dag här hemma utan att jag ser på någon serie ialla fall). Jag har tidigare tittat på lite Vänner och nu blir det fotbad medans jag kikar på Det Okända och sen Sleepy Hollow. Jag hoppas och tror att det är en serie som kommer att hålla måttet med råge. Den verkade väldigt spännande från första avsnittet och med stor utvecklings potential. Om ni gillar Grimm så rekomenderar jag er att ge den en chans. :)

En kombination av två utav mina stora intressen, rymden och fotografering... Det kan ju inte bli fel, eller hur?! Som ni säkert minns så har jag ju många, många gånger lagt upp bilder på stjärnor, planeter, galaxer och supernovor (som jag fått från just NASA) men det är ju långt ifrån alltid man får "vara med" när dessa bilder tas. Oftast för att det är enorma teleskop eller sateliter som tar dem. Men här får vi uppleva både den hisnande rymden och fotograferna och deras vänner på samma gång. Helt underbara bilder som verkligen ger en känslan av hur fantastiskt stort och mäktigt universum är.

Har man inte jobb så skapar man sig, heter det ju, och det är nog för det mesta sant. Som jag sagt förut så har jag i princip ALDRIG tråkigt. Det sker kanske en gång per år...på sin höjd. Hade egentligen aldrig tråkigt som barn heller. Jag vet inte riktigt om det beror på min initiativförmåga eller min fantasi. Kanske både och. Jag kan ha fullt upp och ändå bara ligga på rygg i sängen. Haha! :)

Men nu är det ialla fall så att visst har jag saker på schemat ändå idag men jag beslöt mig för att jag faktiskt kan trycka in lite bak också. Jag bakar den där goda chokladkakan jag gjorde häromdagen (den utan vetemjöl, socker och smör, om ni kommer ihåg) och sen gör jag helt vanliga vaniljdrömmar som är helt sagolikt goda och jätteonyttiga. Ska ta med dem till Värmland när jag åker dit på onsdag hade jag tänkt. Jag ska baka något mer också men det blir nog under morgondagen när jag ändå är igång igen med bakningen av mitt hälsobröd.

Och...innan jag gör något mer (som något tråkigt som att vika tvätt till exempel) så ska jag dricka en hink kaffe. Mums! :)