Testar att lägga in en bild för att bryta av all text lite. Ber om ursäkt för att appen vägrar addera bilderna jag vill illustrera mina inlägg med.

Det kan hända att det kanske är på sin plats att be om ursäkt för min "spamming" av ett och samma inlägg. Det är inte mitt fel, får jag väl säga för att försöka skylla ifrån mig lite. Det är dels knepig nätkontakt ute i de norrländska skogarna och sen vet jag inte riktigt hur stabil Bloggplatsens nya app är. Den säger att det "inte gick att publicera inlägget för att det saknas kontakt med server" men sen visar det sig att det gått iväg ett inlägg ändå. Håhåjaja. Men jag borde ju egentligen inte vara förvånad.

Just nu har jag ialla fall åkt iväg en liten bit till en liten byaffär och här finns det nätkontakt så jag passade på att koppla upp mig på datorn så att jag får njuta av att skriva ordentligt vid en tangentbord. Det stämmer nog, det där talesättet: man saknar inte kossan förren båset är tomt.

Är fortfarande lite smådarrig efter min skogsstrapats ner på botten av fjärden nära huset där vi bor så när jag kommer hem blir det nog soffläge en liten stund innan det är dags att börja med maten. Kycklingsallad med glasnudlar. Känns som om det behövs något proteinrikt efter dagens motionsrunda i skogen/berget. Jag fotade naturligtvis men jag försöker slänga upp bilderna imorgon istället då vi åker upp till Höga kusten-bron för lite fika, fotande och BLOGGNING. Sen på fredag blir det faktiskt att åka söder ut igen. Fattar inte hur snabbt tiden går egentligen...

Hur som helst. Ska försöka blogga nåt lite senare också, men jag törs inte lova i vilken form och hur inläggen kommer att se ut. ;)

Efter en lång väg neråt längs berget och skogen kom vi äntligen ner "på botten" där vi tog igen oss på en brygga vid fäboarna :)

*och här skulle det egentligen suttit en oändligt vacker bild på vidden över skön men appen ville naturligtvis inte ladda upp fanskapet*

Känner mig så ledsen och frustrerad och det sistnämnda pga det förstnämnda... Jag vet som oftast inte vad det beror på och jag är för trött för att spekulera. Gissningsvis känner jag mig otillräcklig och oduglig. Vill bara gråta och aldrig sluta, men jag ska nog sova istället. Mardröm som mardröm liksom...

Nä, inte har jag ratat Twilight än inte. Hur skulle jag kunna det? Nä. Jag måste nog erkänna att den är hetare än nånsin, enligt mig själv, nu när får njuta av historien som manga. ;)

Ligger för tillfället i sängen och tittar på nån viasat-kanal medans jag lyssnar på grannens hästar som trampar runt och gnägger en bit bort. Det sitter nog äna in i märgen på mig att känna att hästljud är synonymt med lugn och trygghet. Kan inte ensför mitt liv kunna räkna till hur många timmar jag spenderat i hästars sällskap även om det varit dåligt med det på senare år. Men jag är uppvuxen i skogen mer eller mndre och det kommer alltid att vara hos djuren och naturen en stor del av grundkällan till min trygghet ligger. Nu fick jag det sagt också fast det egentligen inte var mening. Egentligen skulle jag vilja blogga mer och längre men det är ju det där problemet med iphonen att tangentbordet är så förbannat litet och jag får kramp i handryggen. Hmmm... Imorgon blir det vandra av ialla fall så så länge jag inte står på huvudet nerför nån backe eller berg så planerar jag att blogga nåt under tiden. Om inte annat så för att visa er hur det ser ut längs min promenadväg. :) låter väl inte helt dåligt? Ni må tro att det är vackert här...

Den kanske inte såg så perfekt ut men jag lovar att kinuskitårtan var helt gudomligt god. Tyvärr har jag inget recept att slänga upp eftersom det inte var jag som gjorde den, men håller ni er till tåls så kommer det upp vad det lider. :)