Det blir bara tidigare och tidigare det här med mitt uppstigande om mornarna. Snart behöver jag nog överhuvudtaget aldrig gå och lägga mig. Men visst. Det rimliga borde ju vara att ju tidigare jag somnar på dagen/natten/kvällen desto tidigare kommer jag också att vakna. Det finns nog bara ett visst mått timmar man bör sova. De timmarna varierar ju helt klart från människa till människa men alla har nog sitt gyllene nummer. Mitt dröm-nummer har alltid varit nio. Så länge vill jag sova. Men det händer ju aldrig. Nio timmar utan att vakna en enda gång. Det skulle jag vilja uppleva åtminstone en gång i livet. Ja, jag har höga mål, som ni märker... ;)

Jag vaknade sju ialla fall och eftersom att jag somnade strax efter midnatt så är väl det att vänta. Vaknade några gånger (också väntat) men det var inget våldsamt och återigen kan jag konstatera att täcket tjänar sitt syfte. Jag vill helst aldrig vara utan det. Tänkte säga att jag inte fattar hur jag kunnat sova med mitt vanliga duntäcke förut men...det kunde jag ju inte. Haha! Fan. Tänk om jag hade haft ett kedjetäcke i hela mitt liv?! Undrar hur allt skulle sett ut då...

Tänkte precis skriva att ni aldrig kan gissa var jag är just nu, men det är inte lönt. Ingen kan gissa och ingen gissar. Men jag ligger faktiskt i sängen. Jag kan ärligt talat inte komma ihåg när jag har lagt mig "för natten" den här tiden på dygnet senast. Möjligtvis när jag var liten. Helt galet. Otroligt ljust ute och till och med snorungarna på gården är ute och lever om. Men inte jag inte. Men jag är så himlans trött och jag orkade inte med någon mer serie ikväll (DÅ är det illa ställt). Hade tänkt se säsongsavslutningen av Once upon a time in Wonderland men det får nog bli imorgon istället.

Just för nu så ska jag bara läsa lite i min nya bok Gone Girl och sen hoppas jag att kedjorna kan ge mig en god natts sömn. Eller ja, ialla fall inte en fullständigt vidrig och skräckinjagande natt. Behöver verkligen den lugnande inverkan de har på mig (kedjorna alltså, inte drömmarna).

Växt-cupcakes...bara för att.

Sitter just nu på balkongen och försöker fånga in de arma, små strålar av sol som skiner och jagar dess värme. Jag måste passa på eftersom att jag mest sannolikt inte kommer att se solen på drygt en vecka sen. Har kollat väderrapporten norr över (åker ju dit på lördag förmiddag) och det ska regna och vara grått varenda dag. Jättekul. Not. Grått kan det väl vara men regn vill jag INTE ha när jag ska vandra. Usch så jobbigt! I värsta fall blir det att helt göra om planerna, men det svider av många skäl. Vill ju vara i den fantastiska, norrländska naturen...

Hur som helst. För att maximera känslan av sommar i de små solstrålarna här på balkongen så bestämde jag mig för att äta jordgubbar i nån form av kombinerad lunch/mellanmål. Sååå gott!

Sömnlös

ockuperande
tankar
försöker greppa
ett ankar

borde veta hur
man gör men 
smärtan klyver 
tystnad så att till 
och med du hör

Det vackra i dina ord
sår jag i vårsolens
nattbegråtna jord
har varit här förut
ändå är det lika svårt
när de ockuperande
tankarna börjar
gråta sig ut

Kan konstatera att natten som gått var betydligt lugnare än natten mot igår. Tack till mina kedjor. Vaknade bara några få gånger men det var så "lite" jag vaknade så jag somnade om snabbt igen. Från det att jag släckt tills att jag somnade gissar jag att det tog kanske 15 minuter. Helt anmärkningsvärt. Vem kunde ana att ett "litet" kedjetäcke kunde göra en så enorm skillnad? Provade kedjorna även dagtid igår då jag inte mådde bra, varken fysiskt eller psykiskt (motoriskt väldigt orolig), och det hjälpte verkligen. Blev mycket lugnare. Och drömmar då? Hade inga mardrömmar inatt heller. En del...sjuka drömmar var det förvisso, men det är ju inget nytt under solen. Jag slapp paralyserande skräck ialla fall.

Skulle velat sova någon timme längre, känns det som, men det är lika bra att ha lite sömn i bagaget och inte sova ut eftersom jag inte kan sova sen till natten då istället. Nä, jag ska försöka bortse från den lilla trötthet jag har och snöra på mig skorna och bege mig ut på min vanliga 7 km-runda och njuta av sista dagen i ensamhet. Sen blir jag nog inte själv resten av sommaren. På gott och ont. Barnen kommer att vara hos mig i princip hela tiden. Men min träning gör jag själv så lite "me-time" varje dag lär det ju bli.

Fotografen Paul Ripke har tillsammans med  Florian Schmucker och POP skapat de här ovanliga bilderna. Först har de fotograferat en förälder med sitt barn och sedan har de bytt ansiktena på fotot. Med andra ord så ser det ut som barnet är föräldern och föräldern är barnet. Häftigt va? :)

Källa: Toxel

Efter nattens (natten till idag) helt groteska drömmar och med det en ganska jobbig dag, så känns det skönt att äntligen få lägga sig i sängen med sina kedjor. Har använt ett vanligt täcke i 2 nätter nu men det är SÅ obekvämt jämfört med kedjorna. Då går knappt att jämföra. Dessutom så är ju kedjetäcket varmare än ett vanligt så det passar ju bra nu när det är så kallt ute. Ingen risk att jag ska frysa med dessa kedjor som smiter åt på mig.

Jag önskar så att jag slipper liknande drömmar som jag hade natten till idag. Jag vill inte ens uttala, eller skriva, ner vad som hände. Jag vill förneka det och stoppa det så långt bak i mitt medvetande som möjligt. Första gången jag vaknade under natten gjorde mig ialla fall paralyserad av skräck, eftersom att jag vaknade när jag sprang ut i köket och in på toa. Hatar verkligen att vakna när jag går i sömnen eller till och med klardrömmer. Sen om jag då uppepå det har en vidrig mardröm så får jag nästan ett nervsammanbrott. Med dessa kedjor som jag har nu så är chansen till lugna nätter betydligt större. De håller mig på plats både fysiskt och psykiskt.

Nu ska jag ialla fall försöka börja på en ny bok, trots att jag är trött som jag vet inte vad. Näst på tur står Gone Girl av Gillian Flynn. Längesen jag läste en deckare så det ska bli intressant att se hur den här är. Förr läste jag nästan uteslutande sånt men det är blivit mer urban fantasy med tiden. Vad läser ni helst?

När vi ändå snackar musik (refererar till mitt förra inlägg) så kan vi ju snacka Swedbank-låt. Det är ju inte tal om något Jimi Hendrix här inte men det är en kul låt om "Sveriges minsta bank" - som ju är Swedbank (fast det visste ni kanske?). Eller minsta största kanske man skulle kunna kalla banken. Den är nämligen portabel och hur smidigt är inte det nu i sommar när man kanske inte alls känner för att slita sig från stranden, krogen, skogen eller något sånt?!

Med landets minsta bank så kan du bara skaka telefonen för att få veta ditt saldo till exempel. Vidare så kan du göra snabba överföringar och kanske till och med betala dina räkningar med den smarta OCR-scanningen. Allt från där du befinner dig. Ytterst praktiskt och det är ju något som verkligen kan underlätta sommarlivet nu under några månader. Hett tips till mina läsare!

Detta är ett sponsrat inlägg